Koboltföreningar, oorganiska  (2005)

CAS-nr: se nedan

Smältpunkt: se text
Ångtryck: mycket lågt
Vattenlöslighet: se text

Kobolt är en metall. Vanligen har kobolt oxidationstal +2 eller +3. De vanligaste oorganiska koboltföreningarna är oxider, nitrat, sulfat, karbonat, klorid och deras hydrater samt koboltkarbonyl. De har varierande smältpunkter. Koboltoxider smälter vid över 1900°C medan koboltkarbonyl smälter vid 51°C. Koboltföreningar och koboltkomplexlösningar kan ha många färger. Om kobolt omges av fyra andra atomer eller molekyler blir färgen rosa till röd, omges den av sex andra blir färgen framförallt blå. Många koboltföreningar är nästan olösliga i vatten men koboltsulfat, koboltklorid eller koboltnitrat är lättlösliga och används som förmedlare av kobolt när lösningar måste användas, t.ex. vid metallytbehandling.

Sedan många tusen år har de oorganiska koboltföreningarna använts som färgämne. Eftersom de är oorganiska tål de upphettning till hög temperatur och används mest i glasyrer, emalj och glas. Färgen kan skilja sig avsevärt mellan den obrända och brända glasyren. Till bränning används koboltoxider med inblandning av andra metalloxider medan färgämne till färg som inte skall brännas också kan vara koboltfosfat, kaliumkoboltnitrat eller koboltstannat och deras hydrater. Koboltpigment infördes i Kina under medeltiden och det koboltblå kinesiska porslinet har givit upphov till begreppet porslinsblå. 

Koboltföreningar används också för avfärgning av glasmassa som riskerar att bli gultonad. Det rör sig då om en övertoning med blått som till synes neutraliserar det gula. En användning av koboltföreningars förmåga att ändra färg är som regenererbar indikator på att ett torkmedel blivit fuktigt. Det torra koboltsaltet, oftast koboltklorid, är blått men efter hand som det tillsammans med själva torkmedlet tar upp vatten övergår det till sin rosa, fuktiga, tetraediska hydrat.

Störst mängder koboltföreningar används tillsammans med andra metallföreningar i lösningar för elektrolytisk beläggning av metall. Framför allt vid förnickling ger koboltsalter en legering med en hårdare yta med större glans. För att öka vidhäftningen mellan stål och emalj vid beläggning av metallytor appliceras först en grundemalj med koboltsalttillsats. Den är blå och dras sedan över med önskad emalj. 

Kobolts förmåga att lätt byta oxidationstal och bilda komplex gör koboltföreningar lämpliga som katalysator vilket utgör en väsentlig del av världsförbrukningen. Koboltoxid och sulfid används som katalysator vid vätgasbehandling för t.ex. avsvavling av petroleum. Koboltkarbonyl används för att framställa aldehyder och alkoholer (oxo-processer).

Inom elektronikindustrin används koboltsalter för tillverkning av halvledare och batterier.

Kobolt ingår i vitamin B12. Det är därför ett essentiellt näringsämne för vissa djur, främst idisslare, som själva kan syntetisera detta vitamin. För att motverka vitaminbrist sätts lösliga koboltsalter, framför allt sulfathydraten, till vissa foder. Också själva betesjorden kan tillföras koboltsalter för att tas upp av foderväxterna. 

I Sverige används oorganiska koboltföreningar huvudsakligen som färgämne och för metallytbeläggning samt till viss del som katalysator och fodertillsats. 

aluminiumkoboltkrom blågrön spinell 68187-11-1
aluminiumkoboltoxid 12672-27-4
järnkoboltkromit svart spinell 68186-97-0
kobolt blå olivin 68187-40-6
koboltaluminat 1333-88-6 
koboltaluminat spinell 1345-16-0 
koboltbromid 7789-43-7 
koboltdiklorid 7646-79-9
koboltdioxid 12017-00-4
koboltfosfat 13455-36-2 
kobolthydroxid 21041-93-0
koboltkarbonat 7542-09-8
koboltkarbonat 513-79-1
koboltkarbonat monohydrat 137506-60-6
koboltkarbonyl 10210-68-1
koboltklorid hexahydrat 7791-13-1 
koboltkrom grön spinell 68187-49-5
koboltnickel grå periklas 68186-89-0
koboltnitrat 10141-05-6
koboltnitrat hexahydrat 10026-22-9
koboltoxid 11104-61-3
koboltoxid 1307-96-6 
koboltoxid 1308-06-1 
koboltsulfat 10124-43-3 
koboltsulfat heptahydrat 10026-24-1
koboltsulfat hydrat 60459-08-7
koboltsulfid 12653-56-4
koboltsulfid 1317-42-6
kobolttenn grå spinell 68187-05-3
kobolttitanit grön spinell 68186-85-6
koboltzink blå fenacit 68412-74-8
koboltzinkaluminat blå spinell 68186-87-8
koboltzinkoxid grön 8011-87-8
koboltzirkonat 69011-09-2
litiumkobaltat 12190-79-3